Jag vet att det är februari och dom flesta gjorde det här redan i december, men jag hade inte tänkt göra några men så slog det mig här om dagen att jag ändå vill skriva ner några punkter. Kanske inte borde kalla dom nyårslöften egentligen, snarare saker som jag behöver jobba på. Men jo, jag gör ett löfte till mig själv att jobba på dessa saker, så vi kallar dom nyårslöften.

 

1. Ögonkontakt. Kanske låter skitkonstigt för vissa, men för mig är det verkligen ett problem. Jag har inte riktigt insett att det var en grej förrän jag såg Rebecca Simonsson prata om det på nyhetsmorgon och förstod att det faktiskt var så för mig också. Jag har alltid trott att det har handlat om självförtroende men nu när jag har tänkt på det ett tag så inser jag att det är så mycket djupare än så. När någon ser mig i ögonen känner jag mig genomskinlig, jag är livrädd att personen ska se mig för den jag är. Snacka om issues. Det är ju jätteknäppt egentligen, jag träffade en gammal kompis som alltid har varit en sån där som tittar rakt in i ögonen och gärna länge och intensivt, alltså fattar ni paniken som uppstår inom mig? Det bara kryper i mig. Den gången sa jag till och med åt honom att sluta, han tyckte jag var knäpp och frågade ironiskt om han skulle kolla åt sidan när han pratade med mig istället. Haha, alltså, JA gärna. Så nu när jag har insett mitt problem har jag bestämt mig för att bli bättre på ögonkontakt. Vet inte riktigt hur jag ska gå till väga men medvetenhet är ju ett steg i rätt riktning.

 

 

2. Självkänsla. Jag MÅSTE verkligen bli bättre på detta. Jag har så fruktansvärt låga tankar om mig själv så det är inte hälsosamt. Jag måste tro mer på mig själv och våga stå upp för mig själv. Detta i kombination med sjuklig presationsångest är ren katastrof. Behöver få en bättre relation med mig själv överhuvudtaget.

 

 

3. Att ta emot komplimanger. Det är väl egentligen en del av att få bättre självkänsla, att våga tro att någon faktiskt säger snälla saker till mig för att dom menar det och för att jag är värd det. I dagsläget pratar jag bort en komplimang, eller svarar med "men nej sluta" typ och vill helst sjunka genom jorden. Normal much? Värst av allt är utseenderelaterade komplimanger, och den värsta av dom värsta är "vilka fina ögon du har" haha. Inte bara för att det är en kliché och jag spyr inombords men också för att det betyder att någon ser mig rakt i ögonen. Dubbel ångest. Passar himla bra att jag har något slags specialmönster i ögonen så jag får den här komplimangen väldigt ofta också. Blir lika panikslagen varje gång. Nä, bli bättre på detta Josefine. Lär dig sträcka på dig och säga "TACK". Inte svårare än så.

 

 

Det ser ju onekligen ut som att mina ledord för 2015 kommer att vara mental träning, men as I said så är väl medvetenhet en ganska så bra start. Jag lovar mig själv att jobba på detta, så hoppas jag verkligen att det har gett resultat när året närmar sig slutet.